Vo alln in schümman un guatn sachandar vo moinar khinnzait, bode nia bart vorgèzzan, ummaz von pestn iz sichar gest dar guat gesmàkh von vrisch obaz. Gedenkhtaraz? Öpfln, pirn, fèrgasch, khèrsan, froumen... allz iz gest safte, süaz un hatt gehatt an söttan starchan gesmàkh, azpi ma khennt neméar haüt. Ma di frute un ’z gegrés vo disedjar håm nét lai gehatt an pezzarn gesmàkh, sa soin gest gesüntar o: di schientziétt khön ke in di lestn sèchtzekh djar di frute vodar earde håm vorlórt an groazan toal vo soin vitamìn un minerél. Baz izta vürkhent? Ditza hatt zo tümmana pinn modèrnegen sòrtn boda khemmen gezüglt un gekraützart in laboratòrdjo. Dise “ibridi” rendarn mearar alz di altn sòrtn, di frute soin pezzar un stian lengar vrisch, asó makmase ummarschikhan durch un her übar di bèlt åna azza gian dimàl. Di khearsait vodar madàdja iz, ke dise frute håm khumman gesmàkh un gem mindar spaiz o. In ta' vo haüt di meararstn baké khoavan soi sat afti konsòrtzie odar sinamài in internet. In da gåntz bèlt dar markà vodar sat iz in di hent vo viar, vünf groazan multinatzionél. Dise håm schientziétt boda arbatn zoa z’zügla hèrta naüge sòrtn boda rendarn hèrta mearar. Dar gesmàkh un di gesùnthait soin nèt bichte, dar merkà bill lai frute boda soin schümma un haltnse lengar, ombrómm dise vorkhoavansase pezzar. Di sat iz taür - a kilo sem vo pomidòre, konfórme vo belar sòrt, mage khostn zbisnen 60.000 un 400.000 euro odar mearar! - un ma makse nützan lai a bòtta. Disedjar di baké håm auzgemacht von frute un von gegrés, bosa håm koltivàrt se sèlbart, di sat zo sena ’z djar darnå. Pinn “ibridi” makma nèt tüan asó, ombrómm di sat vo dar zboatn djeneratzióng iz galt: si khoimt letz un rendart bintsche nicht. Asó mochtma khoavan alle djar naüge sat. Dise indùstrie håm soine èkhar in di ermarn lentar vodar bèlt, übaràllz in India, boda di arbatar soin bolvl. Ma roatet ke 16% von arbatar soin khindar djüngar alz 14 djar - di arbatgebar, ma vorstéatz, straitnz abe. Di baibar, vor da gelàichege arbat, khemmen gezalt mindar alz di månnen, un di khindar daz mindarste vo alln. Asó makmen vürstèlln betta bolta gebìnn ’z izta hintar dar indùstria vodar sat. Ma ’z iz nèt allz: di gelàichegen firme vorkhoavan in baké nèt lai di sat, ma di gift o boda gian gesprützt atti èkhar. Ma roatet ke in a djar khemmenda gesprützt, atta gåntz bèlt, umme di viar mildjü tonelàde gift. ’Z soinda però hèrta mearar baké boda arbatn zo rètta di altn sòrtn. Sa koltivárn soi sat se sèlbart un tausanse ummaz pinn åndar. Auz in Fråntscha izta khent augelekk dar veròin “Kokopelli”, boda såmmlt sem vo altn sòrtn vo gegrés boda ristchàrn auzzostèrba. Disar prodjèkt hoazt “Sem åna konfìn”: dar veròin schikht vort alle djar hundartar pèkkla pitt sat übar di bèlt, untarstützante asó di baké in di ermarn lentar.